Sverige-cup genomfördes i Boden under helgen. 3 tävlingar, sprint, jaktstart och distans.

Sprinten och jakten får ses som okej. 1-1 i skytte under sprintloppet. 2011 på jaktstarten. Skyttet bättre än vad det varit tidigare under säsongen, men det duger inte än ändå. Åkningen var däremot sämre än tidigare under säsongen. Placeringarna blev 3:a respektive 4:a.

Distanstävlingen igår däremot var trist. Inledde loppet med 3 missade skott och därmed 3 tilläggsminuter. Kallt som satan var det i Boden. Minus 17. Fick innan start dra på mig extra undetställ, på både ben och överkropp, så mycket kläder har man inte haft på tävling de senaste 10 åren. Gissar att kylan har ett samband med mina missade skott. Alla 3 skott som missades var riktigt dåliga avfyringar.

Ryggen packade också ihop tidigt in i loppet, krampade och gjorde ont. Sänkte farten och tog mig igenom ett av mina tråkigaste lopp någonsin i distansfart. Resterande skytten blev 2-1-0 och en 6:e plats.

Mest missnöjd är jag ändå med min inställning till gårdagen. Har sjukt svårt att tagga till ibland. Kan vara så ibland, och ibland blir jag något less på denna materialsport, då halva tävlingen typ avgörs innan loppet med skidor, valla, skott, gevär osv. Helst vill man bara åka skidor och skjuta.

I brist på andra bilder kommer nedan 2 st bilder från skjuthallen i Östersund, när jsg var där innan Bodem och slipade på skyttet. Såhär ser det ut där:

Dags att repa nytt mod, tagga till, sikta vidare mot nya mål och utmaningar. Lite av just det, utmaningar, som saknas när jag inte kan tagga till. Utmaningar, mål, nya upplevelser, adrenalinkickar som tävlingsmomentet ger saknas just nu. Jag behöver det för att kunna åka bra…

Även fast man är något less stundtals, så får man ta Peter Forsberg på orden: “Det hjälper inte att tycka synd om sig själv när motgångar dyker upp, man måste jobba vidare”

Hörs! Nu är jag på plats i Arvidsjaur med militärlaget. Träning och vara instruktör för skidåkare inom Försvarsmakten några dagar.